Tankar till MoM: Kyrkligt liv
Efter att ha lyssnat igenom podden så finns det en sak, en typ av diskussion, som har studsat sig kvar i mig. Grundpåståendet till det samtalet är Pers position om att den smala vägen inte handlar om extraordinära upplevelser utan äger rum i vardagen. Ja, att den smala vägen och på ett sätt själva målet är vardagen och dess ordinära händelser, relationer och enkla typ av erfarenheter. Att i det läget längta och söka efter extraordinära och överjordiska upplevelser blir till något av ett misstag, något som leder fel. Det är inte poängen och kommer egentligen aldrig bli, på den här sidan evigheten åtminstone, så det är lika bra att styra blicken rätt på en gång. Gå till det grå och stanna där. Per är inte den första jag stött på i min vandring som hävdat detta, det är en sentens som dyker upp rätt snabbt i studerandet av mystikerna, på den kristna sidan och den i öst och fallgroparna som finns vad gäller att ha sinnet riktat mot “andliga kickar” har jag sannerligen sett min beskärda del